VAD FRÅGAR de varandra om

[De frågar] om det viktiga tillkännagivandet,

om vars [innebörd] meningarna går isär.

Men [de behöver inte fråga]! De skall snart få visshet.

Ja, de skall sannerligen snart få visshet!

HAR VI inte gjort jorden till en bädd [över vilken ni kan resa ert tält för att] få vila

Och [har Vi inte gjort] bergen som tältpålar?

Vi har skapat er i par, [män och kvinnor,]

och Vi har skänkt er sömnen som ett avbrott för vila

och gjort natten som ett täcke

och dagen så att ni [kan se] att förtjäna ert bröd.

Och Vi har välvt sju fast hopfogade [himlar] över er

och [där] skapat en vitglödande lampa.

Och Vi pressar ut vattnet ur regnmolnen i rikliga flöden

och frambringar därmed säd och [annan] växtlighet

och rikt blommande trädgårdar.

TIDEN FÖR Åtskillnadens dag [då de goda skall skiljas från de onda] är fastställd.

Det är den Dag då det skall stötas i basunen och ni skall skynda fram [ur gravarna] i myllrande massor,

och himlen skall öppnas som [om den varit försedd med] portar

och bergen skall tona bort som hägringar.

Och helvetet som [ständigt] lurar på [offer]

skall välkomna de trotsiga syndarna.

Där skall de förbli under oöverskådlig tid

utan att känna svalka och utan att få dricka

annat än skållhett vatten och den motbjudande [vätska som sipprar ur ett sår], -

en lön som svarar mot [deras handlingar]!

De fruktade varken räkenskapen [eller domen]

och de förkastade alla Våra budskap som lögn,

men allt [vad de har gjort] har Vi fört upp i en bok.

[Och Vi skall säga:] "Smaka nu [frukten av era handlingar] - Vi skall [hädanefter] bara hopa nya lidanden över er!"

I sin triumf får de gudfruktiga glädjas åt

lummiga parker och [spaljéer av] vindruvor

och följeslagerskor, evigt unga som de själva,

och bägare fyllda till brädden [med paradisets vin].

Där skall de varken höra tomt och meningslöst tal eller lögner.

[Detta är] din Herres belöning - som Han skänker enligt [Sin] räkning -

Herren över himlarna och jorden och allt som är däremellan, den Nåderike! Ingen skall kunna tala till Honom

den Dag då själarna och änglarna står uppställda på led och ingen tar till orda utom den som fått den Nåderikes tillåtelse och han säger inte annat än det som är rätt och sant.

Så kommer Sanningens dag att vara. Låt då den som så vill, försöka finna vägen tillbaka till sin Herre [medan det är tid]!

Vi har varnat er för ett straff som är nära förestående [och som kommer att drabba er] den Dag då människan ser [klart], vad hon har sänt framför sig [till Domen], och då den som förnekade sanningen skall säga: "Ack, om jag nu hade varit mull och jord!"

VID STJÄRNORNA som stiger [över horisonten] för att [sedan sjunka och] försvinna,

som rör sig i jämna och stadiga banor,

som svävar med lätthet [genom rymden],

som passerar varandra [i sina kretslopp]

och som ger fasta hållpunkter [för människornas liv].

[TÄNK PÅ] den Dag då [jorden] skall skälva i ett väldigt skalv,

följt av ännu ett [skalv],

och då allas hjärtan skall bulta av fruktan

[och] allas blickar vara naglade vid marken!

[Om detta] säger de: "Skall vi återställas i vårt ursprungliga skick,

sedan våra ben förmultnat?"

[Och] de fortsätter: "På denna återkomst skulle vi förlora!"

Ett enda dån [skall höras]

och de [döda och begravda] skall stå där, fullt vakna!

HAR DU hört berättelsen om Moses?

Det hände sig att hans Herre ropade till honom i den heliga dalen Tuwa [och sade]:

"Gå till Farao - han har gått för långt i sitt övermod -

och säg [till honom]: ”Vill du bli renad [från synd]?

Vill du att jag visar dig vem din Herre är – så att du kan frukta Honom?'”

Och [Moses begav sig till Farao och] visade honom [Guds] största tecken.

Men [Farao] kallade honom lögnare och ville inte lyssna till honom.

Därefter vände han Moses ryggen och gick

för att samla [sina styrkor]

och sade: "Jag [och ingen annan] är er högste Herre!"

Och Gud gav honom hans straff såväl i det kommande livet som i denna värld och gjorde honom till ett varnande exempel [för eftervärlden].

I detta ligger helt visst en lärdom för dem som står i bävan [inför Gud].

VAR DET en svårare uppgift att skapa er än att skapa den himmel som Han har byggt?

Han har rest dess valv och format det [med hänsyn till den uppgift det skall fylla];

Han har höljt dess natt i djupt mörker och låtit dess morgon framträda i klart ljus.

Och efter detta har Han brett ut jordens yta

och låtit dess vatten komma i dagen och dess ängar och beteshagar [frodas]

och förankrat bergen;

[allt detta har Han gjort] till nytta för er och er boskap.

OCH när den Dag kommer då allt omstörtas,

den Dag då människan skall återkalla i minnet allt det som hon strävade mot

och då helvetet skall göras fullt synligt för alla som kan se -

då skall han som alltid överskred [Guds bud]

och som valde det jordiska livet [framför evigheten],

[då skall han få se att] helvetet är [hans] slutliga bestämmelse!

Men den som bävade vid tanken att en Dag stå [till svars] inför sin Herre och som kunde lägga band på sina begär

skall [få se att] paradiset är [hans] slutliga bestämmelse.

DE FRÅGAR dig om den Yttersta stunden och när den skall komma.

Hur skulle du kunna säga något om detta?

Ingen annan än din Herre vet när den [Yttersta stunden] till sist skall komma.

Du [Muhammad] är bara varnaren som skall varna dem som fruktar denna [Stund].

Den Dag då de får uppleva den, [skall det förefalla dem] som om de inte hade tillbringat mer än en afton eller en morgon [på jorden].

MED BISTER min vände han sig bort

när den blinde mannen kom fram till honom.

Och kanske skulle han - hur hade du kunnat ana detta? - [kanske skulle han] ha vuxit i renhet

eller ha tagit emot och dragit nytta av vad du skulle ha sagt [honom]

Den som inte tror sig behöva [Gud och Hans ord],

till honom lyssnade du uppmärksamt,

fastän ingen kan klandra dig om han inte renas från sin synd;

men den som kom till dig med sin enträgna bön

och [visade att han] fruktade Gud,

[honom] lät du gå sin väg ohörd!

NEJ [låt] detta bli en påminnelse [för dig]!

Och låt den som vill lägga den på minnet!

[Bevarade] på ark som behandlas med vördnad,

hålls de högt i ära, obesmittade av [jordisk smuts];

[himmelska] budbärare bär dem i sina händer,

ädla och plikttrogna [tjänare].

[Men] genom sin ihärdiga förnekelse av sanningen drar människan på sig [Guds] fördömelse och utestänger sig själv från Hans nåd!

Av vad har Gud skapat henne

Han har skapat henne av en droppe sädesvätska och ger henne därefter de egenskaper [som hennes uppgift kräver].

Sedan jämnar Han vägen för henne.

Till sist låter Han henne dö och begravas,

och när Han vill skall Han väcka henne till nytt liv.

Men [människan] har inte fullgjort de plikter som Han har lagt på henne!

Låt människan se på sin föda:

Vi sänder ned regn i riklig mängd

och låter sedan [de spirande fröna] öppna fåror i jorden

och brödsäd växa upp ur den,

och druvor och färskt grönt,

och olivträd och dadelpalmer

och [andra träd som bildar] lummiga parker

och frukter och foderväxter

för era egna behov och för er boskap.

NÄR [Uppståndelsens dag] bryter in [med ett mäktigt dån],

kommer människan att undvika sin broder

och sin moder och sin fader

och sin hustru och sina barn,

ja, var och en av dem skall ha nog av sina egna bekymmer.

Den Dagen kommer några ansikten att stråla av glädje,

leende och lyckliga.

Men några ansikten kommer den Dagen att täckas av damm

och skymmas av svart [rök];

de är de som förnekade sanningen och sjönk djupt i synd.

NÄR SOLEN lindas in [i mörker],

och stjärnorna mister sitt sken,

och bergen sätts i rörelse,

och de dräktiga kamelstona lämnas utan tillsyn,

och de vilda djuren tyr sig till varandra,

och haven fattar eld,

och själarna förs samman [de goda med de goda, de onda med de onda],

och den nyfödda, som begravdes levande, tillfrågas

för vilket brott hon miste livet,

och [räkenskapens] böcker öppnas,

och himlens [förhänge] dras ifrån,

och helvetets [ugnar] fyras under,

och paradiset görs synligt -

[då] skall varje själ få veta vad den har fört med sig [till Domen].

JAG kallar att vittna planeterna,

som, när de följer sina banor, döljer sig [under horisonten],

och natten, när dess mörker sänker sig,

och morgonen, när den drar sitt [första] andetag. -

Denna [Skrift] är förvisso [Guds] ord, framsagda av en ädel budbärare,

en som äger stor makt och vars plats är nära Herren till allmaktens tron,

åtlydd och därtill högt betrodd!

Er landsman är inte besatt av andar -

han såg helt visst [budbäraren] vid den klara horisonten -

och han undanhåller ingenting av [vad han fått veta av] det som är dolt för människor.

Och i [Skriften] finns ingalunda ord av en utstött demon.

Vilken väg skall ni [nu] slå in på [i försöken att beljuga och misstänkliggöra den]

Denna [Skrift] är ingenting mindre än en påminnelse till alla människor -

till dem av er som vill följa en rak väg.

Men ni kan bara vilja [det] i den mån Gud, världarnas Herre, vill [att ni följer denna väg].

NÄR HIMLEN rämnar,

och stjärnorna skingras,

och haven svämmar över sina bräddar,

och gravarna störtas över ända -

[då] skall varje själ klart inse vad den har sänt framför sig och [vad den] har skjutit upp.

VAD KOM dig, människa, att missta dig i fråga om din Herre, den Givmilde?

[Han] som har skapat dig och format dig [med hänsyn till den uppgift du skall fylla] och gett din natur dess jämvikt;

skapat dig i enlighet med Sin vilja.

Nej, [i er otacksamhet] förnekar ni domen!

Och det finns de som vakar över er,

ädla skrivare,

som [känner er och] vet vad ni gör.

De gudfruktiga skall helt visst finna salighet

och de som har sjunkit djupt i synd skall förvisso finna helvetets eld;

där skall de brinna på Domens dag

och de skall inte komma undan [straffet].

Och vad kan låta dig förstå vad Domens dag betyder

Ja, vad kan låta dig förstå vad Domens dag betyder?

Det är den Dag då ingen människa kan hjälpa en annan; den Dag då [det blir uppenbart att] all makt och all myndighet tillhör Gud.

OLYCKLIGA de som snålar med mått och vikt,

de som vid köp kräver fullt mått,

men som vållar förlust [för andra när de säljer] genom att mäta och väga upp snålt!

Tror dessa [människor] att de inte skall uppväckas från de döda,

ja, [uppväckas] till en fruktansvärd Dag,

då människorna [i all sin ynklighet] skall stå inför världarnas Herre

NEJ! Registret över [de handlingar som] de som sjunkit djupt i synd [har begått finns] i Sidjdjeen -

och vad kan låta dig förstå vad Sidjdjeen är? -

[Det är] en bok med outplånlig skrift.

Förlorarna denna Dag är de som förnekade sanningen,

som förnekade Domens dag!

Ingen förnekar den utom den som överträder alla förbud och som sjunkit djupt i synd,

den som, när Våra budskap läses upp för honom, säger: "[Det där är bara] sagor från förfädernas tid!"

Nej [de är lögnare]! Det [onda] de har gjort har förlamat deras hjärtan!

Nej! Denna Dag kommer de förvisso att se sig utestängda från Guds nåd

och de kommer helt säkert att brinna i helvetets eld,

medan de [hör en röst] säga: "Det är detta som ni brukade kalla en lögn!"

NEJ! Registret över de gudfruktigas [handlingar finns] i `Illiyyun -

och vad kan låta dig förstå vad `Illiyyun är? -

Det [är] en bok med outplånlig skrift,

bevittnad av dem som är i Guds närhet.

De gudfruktiga skall förvisso finna salighet.

[När de, vilande] på högsäten, betraktar [allt det som deras Herre har skänkt dem]

kommer deras ansikten att ses stråla av lycka.

De skall få dricka [paradisets] rena vin, förseglat med [Guds eget] sigill,

[ett sigill] med [doft av] mysk. Låt dem som strävar [mot höga mål] tävla om [att få dricka av] detta [vin] -

blandat med [vatten från en källa vars namn är] Tasneem,

en dryck för dem som är i Guds närhet.

DE som har slagit sig till ro med sin synd försöker göra de troende till åtlöje,

och när de går förbi [någon av] dem utbyter de sinsemellan menande blickar;

när de sedan återvänder till de sina [fortsätter de] med sina skämt.

Och när de ser dem säger de: "De där [människorna] har sannerligen gått vilse!"

Men de hade inget uppdrag att vaka över de troende!

På denna [Uppståndelsens] dag skall de troende kunna se med [medlidsamt] löje på dem som förnekade sanningen;

[där de sitter] på tronerna [i paradiset] kommer de att bevittna [deras straff och säga till varandra:]

"Har inte förnekarna fått en [rättvis] lön för sina handlingar?"

NÄR HIMLEN brister i stycken

därför att den hör sin Herres befallning, som den måste lyda,

och när jordens [yta] slätas ut,

och den kastar upp allt vad den bar inom sig och ligger tom,

därför att den hör sin Herres befallning, som den måste lyda -

[då skall] du, människa, som under ditt mödosamma liv [på jorden] alltid hade din Herre för ögonen, [då skall du] möta Honom!

Och den som får ta emot sin bok med höger hand,

för honom skall räkenskapen bli lätt,

och han återvänder med glatt sinne till de sina.

Den som får ta emot sin bok bakom ryggen däremot,

kommer att bönfalla om att [snabbt] förintas,

där han brinner i helvetets eld.

Han levde ett glatt och sorglöst liv med likasinnade

och trodde inte att han skulle återvända [till Gud för räkenskap och dom].

Men [han tog miste]! Gud förlorade honom inte ur sikte.

JAG kallar till vittnen aftonrodnadens glöd

och natten och vad den famnar

och månen, när dess [skiva] blir full -

så måste även ni [människor] gå från ett tillstånd till ett annat.

MEN HUR är det fatt med dem som inte vill tro

och som inte faller ned med pannan mot marken när de hör Koranen läsas?

Förnekarna av sanningen [går så långt att de] avvisar [den] som lögn!

Men Gud vet vad de gömmer i sitt innersta.

Låt dem därför veta att de har att se fram mot ett plågsamt straff,

om de inte [vänder om och] antar tron och lever rättskaffens; [då] väntar dem en belöning utan ände.

VID NATTHIMLEN, smyckad med stjärnbilder!

Vid den utlovade Dagen!

Vid Vittnet och Vittnesbördet!

GUDS förbannelse över dem [som grävde] en grav [för de troende],

[en grav] av eld med rikligt bränsle,

och som satte sig intill den

för att själva bevittna den [illgärning] som de här begick mot de troende!

De ville hämnas på dem enbart därför att de trodde på Gud, den Allsmäktige, som allt lov och pris tillkommer,

Han som äger herraväldet över himlarna och jorden. Men Gud är vittne till allt.

De som utsätter troende män och kvinnor för [svåra] prövningar och som inte därefter känner ånger, skall utlämnas åt helvetets straff, ja, de skall utlämnas åt eldens plåga!

[Men] de som tror och lever ett rättskaffens liv [skall stiga in i] lustgårdar, vattnade av bäckar - detta är den stora segern!

Din Herres hämnd är fruktansvärd!

Det är Han som inleder skapelsen och som skall förnya den.

Han är Den som ständigt förlåter, den Kärleksfulle,

Herren till maktens och ärans tron,

Han som i allt genomför Sin vilja.

HAR DU [Muhammad] hört hur det gick för den armé

som Farao [sände ut för att genskjuta Israels barn], och för [stammen] Thamud?

Trots detta envisas förnekarna med att vilja göra sanningen till lögn;

men Gud har dem i Sin makt fastän de inte är medvetna om det.

Nej, detta är en ärorik Koran [med budskap]

inristade på en [oförstörbar] tavla.

VID himlen och vid den nattliga besökaren!

Och vad kan låta dig förstå vad den nattliga besökaren betyder

[Det är] den stjärna vars ljus lyser upp [det djupaste mörker].

Ingen människa [har lämnats] utan den som vakar över henne.

LÅT människan betrakta det som hon är skapad av!

Hon är skapad av flöden,

som väller fram ur [mannens] länder och ur [kvinnans] bäckenring.

Han [som har skapat henne] har helt visst makt att återskapa henne

den Dag då [hjärtats] innersta vrå skall granskas

och då hon varken kan lita till [sin egen] styrka eller till andras hjälp.

Vid himlen som ger regn

och vid jorden som öppnar sig [för att ge plats åt det som spirar]!

[UPPENBARELSENS ord] är ord som avgör [vad som är sanning och vad som är lögn],

det är inte [fråga om] skämt eller upptåg.

[Förnekarna] smider planer,

men [även] Jag smider planer.

Låt dem därför hållas, dessa förnekare, låt dem hållas [ännu] en liten tid!

PRISA din Herres, den Högstes, namn!

Han som skapar [allt] och därefter formar det [med hänsyn till den uppgift som det skall fylla],

och som ger [människan] hennes rätta mått och därefter leder henne på rätt väg,

och som låter betesmarkernas gräs växa

för att sedan vissna och svartna.

VI SKALL lära dig att läsa och du kommer inte att glömma något

utom det som Gud vill [att du skall glömma]; Han vet vad [människorna] öppet tillkännager likaväl som det som [de vill] dölja.

Och Vi skall göra det lätt för dig [att följa religionens bud].

PÅMINN nu [människorna, Muhammad] - kanske skall påminnelsen vara [dem] till nytta;

den som står i bävan [inför Gud] kommer att lägga den på minnet

och [bara] den olycklige stackare kommer att vända ryggen till

som blir lågornas rov i den stora Elden,

där han varken kan dö eller leva.

Den skall det gå väl i händer som [under sitt liv] strävar efter renhet

och åkallar sin Herres namn och förrättar sin bön.

Men ni [människor] sätter det jordiska livet före allt annat,

trots att det kommande livet är bättre och varar i evighet.

[Allt] detta har helt visst redan [sagts] i de tidigare uppenbarelserna,

i Abrahams och Moses uppenbarelser.

HAR DU hört talas om Det som skall överskugga allt?

Den Dagen skall [någras] ansikten vara märkta av förödmjukelse:

de släpar på [bördan av sin synd]

[på väg mot] den heta eld där de skall brinna.

Vid en kokande källa får de släcka sin törst

och deras enda föda skall vara en torr, törnig buske,

som varken ger näring eller stillar hungern.

[Andras] ansikten skall den Dagen visa glädjen och

tillfredsställelsen över [att ha nått det mål] de strävade mot,

[vilande] i en högt belägen lustgård,

där de inte tvingas höra tomt och meningslöst tal;

[en lustgård] med flödande källor

och rikt utsirade troner,

där dryckesbägare har burits fram

och kuddar ordnats i rader

och [mjuka] mattor lagts ut.

HAR DE [som förnekar uppståndelsen] aldrig ägnat en tanke åt kamelens skapnad?

Och åt himlens valv, hur det har rests

Och åt bergen, hur fast de har förankrats

Och åt jordens [yta], hur den har bretts ut

Påminn dem [Muhammad]! Din uppgift är att påminna -

men över deras [sinnen] har du ingen makt.

Men den som vänder ryggen till och envist framhärdar i att förneka sanningen

skall Gud straffa med det strängaste av alla straff.

Det är till Oss de skall återvända,

och därefter tillkommer det Oss att ställa dem till svars.

VID gryningsljuset

och vid de tio nätterna!

Vid det jämna talet och det udda!

Vid natten, när den viker!

Räcker inte denna försäkran för [att övertyga] den som är begåvad med insikt och förstånd?

HAR DU inte sett hur din Herre gick till väga mot [stammen] Aad?

Och mot Iram, [de tusen] pelarnas [stad],

vars like aldrig har återskapats på jorden

Och mot thamudenerna, som högg ut [sina bostäder] i dalens klippväggar

Och mot [de oräkneliga] tältmasternas Farao?

[Alla] gick de för långt i sitt trots på jorden,

och de störde ordningen och spred överallt sedefördärv,

och därför lät din Herre straffets piska vina över dem.

Din Herre förtröttas sannerligen [inte] i Sin vaksamhet!

MEN vad människan beträffar säger hon, var gång hennes Herre för att pröva henne låter henne nå ära och välstånd: "Min Herre har hedrat mig [på grund av mina förtjänster]."

Men då Han prövar henne genom att ge henne knappare utkomst, säger hon: "Min Herre skämmer ut mig."

Nej, men [se på er själva]! Mot de faderlösa visar ni ingen givmildhet,

och ni uppmanar inte varandra att ge den nödställde att äta,

och ni slukar [andras] arv med glupande aptit.

Och er kärlek till pengar känner inga gränser!

Nej [tag er i akt]! När jordskorpan smulas sönder i stöt efter stöt,

och din Herre visar sig med änglarna i slutna led,

och helvetet görs [synligt], den Dagen skall människan minnas [Våra varningar] - men vad hjälper det henne då att hon minns

[Då] kommer hon att säga: "Om jag ändå hade tänkt på [att med goda handlingar] förbereda mig för mitt liv [i evigheten]!"

Ingen straffar så hårt som Han den Dagen skall straffa,

och ingen kan fängsla med sådana bojor som Han.

[Då säger Gud till den rättfärdige:] "Du själ, som har kommit till ro!

Vänd tillbaka till din Herre, tillfredsställd [med Hans gåvor och] omsluten av Hans välbehag!

Stig in med skaran av Mina tjänare!

Stig in i Mitt paradis!"

JAG kallar detta land att vittna -

detta land där du är fri att bo -

och Jag kallar människorna och deras avkomma!

Helt visst har Vi skapat människan för [ett liv av] slit, plågor och prövningar.

Tror hon att ingen skall få makt över henne

Hon skryter: "Jag har förbrukat en förmögenhet!"

Tror hon kanske att ingen har sett henne?

Har Vi inte gett henne ögon,

tunga och läppar,

och visat henne de två huvudvägarna

Men hon gör sig ingen brådska att slå in på den väg som bär brant uppför.

Vad kan låta dig ana vad det innebär [att slå in på] den väg som bär brant uppför

[Det innebär] att befria [en människa] från slaveri,

eller att i hungerns tider föda

en faderlös anförvant

eller en människa som lider nöd.

[Det innebär] också att vara en av dem som tror och som uppmanar varandra att ha tålamod och uppmanar varandra att visa medkänsla [med de sämre lottade].

Dessa är de rättfärdiga som hör till den högra sidan.

Men de som envist framhärdar i att förneka Våra budskap är de orättfärdiga som hör till den vänstra sidan.

Eldens [lågor] skall sluta sig omkring dem från alla håll.

VID SOLEN och dess [bländande] sken,

och vid månen, när den lånar dess ljus!

Vid dagen, när den gör [jorden] synlig,

och vid natten, när den sveper [världen] i mörker!

Vid himlen och Den som har rest dess [valv],

och vid jorden och Den som har brett ut dess [yta]!

Vid människans väsen och Den som har format henne [med sikte på den uppgift som hon skall fylla],

och nedlagt i henne både syndfullhet och gudsfruktan.

Helt visst skall det gå den väl i händer som [i detta liv] strävar efter att rena [sin själ],

men den som begraver den [i synd och mörker] skall gå mot fördärvet.

I SITT trotsiga högmod förnekade [stammen] Thamud sanningen

och den uslaste bland dem störtade fram [för att utföra sin gemena handling],

trots att Guds sändebud sade till dem: "[Detta är] Guds kamelsto; vattna henne [och låt henne inte komma till skada]!"

Men de påstod att han ljög, och så slaktades kamelstoet på det grymma sättet - varpå deras Herre lät straffet drabba dem och förgjorde dem till sista man på grund av deras synd;

ingen [av dem] fruktade nämligen följderna [av dådet].

VID NATTEN, när den höljer [jorden]

och vid dagen, när den träder fram i klarhet!

Vid Den som har skapat man och kvinna!

[Alla] strävar ni mot olika [mål]!

För den som villigt ger [av sina ägodelar] och fruktar Gud

och som tror på det högsta goda,

skall Vi göra det lätt [att följa religionens bud].

Men den som håller hårt om penningpåsen och som [därför att han är rik] tror sig vara fri från allt beroende

och som förnekar det högsta goda,

[för honom] skall Vi göra det tungt och svårt. -

Och vilken glädje har han av sin rikedom, när han störtar i fördärvet?

VÄGLEDNINGEN ankommer helt visst på Oss;

och Oss tillhör det kommande [livet] såväl som ert första [liv i denna värld].

Jag varnar er därför för en Eld som flammar högt,

där bara den uslaste skall brinna,

den som ropar "Lögn!" och vänder sanningen ryggen.

Men den gudfruktige skall föras långt bort från denna [Eld] -

han som ger [av sina ägodelar] för att rena [sin själ],

inte för att betala tillbaka tidigare mottagna förmåner

men av kärlek till sin Herre, den Högste.

Och han kommer förvisso att bli nöjd.

VID DET klara morgonljuset

och vid natten, när dess mörker tätnar!

Din Herre har inte övergett dig och du har inte väckt Hans missnöje.

Det liv som ligger framför dig skall förvisso bli lättare än det som hittills varit!

Och din Herre skall skänka dig [Sitt goda i överflöd] och du skall bli helt nöjd.

Fann Han dig inte faderlös och gav dig ett hem?

Och såg Han dig inte vilsen och vägledde dig

Och såg Han dig inte lida nöd och skänkte dig allt vad du behövde

Var därför inte hård mot den faderlöse

och stöt inte bort tiggaren med barska ord.

Men berätta [för alla] om din Herres välgärningar!

HAR VI inte öppnat ditt bröst

och lyft av bördan

som tyngde din rygg?

Och lagt ditt namn i var mans mun?

På prövningen följer lättnad!

[Ja,] på prövningen följer lättnad!

Stå upp, när du har fullgjort [din uppgift],

och vänd dig med hela ditt hjärta [i bön] till din Herre.

VID FIKONTRÄDET och oliven

och Sinai berg

och detta trygga land!

Vi har sannerligen skapat människan i den bästa skepnad

men därefter låtit henne sjunka lägre än de lägsta,

utom dem som tror och lever ett rättskaffens liv; ja, deras lön skall vara utan ände!

Vad kan hädanefter förmå dig [människa] att påstå att förkunnelsen [om uppståndelse, räkenskap och dom] är lögn?

Är inte Gud den visaste av domare?

LÄS I din Herres namn, Han som har skapat -

skapat människan av en grodd som sätter sig fast!

Läs! Din Herre är den Främste Givaren,

som har lärt [människan] pennans [bruk],

lärt människan vad hon inte visste!

Nej, människans högmod går verkligen över alla gränser

då hon tror sig vara fri från allt beroende; -

till din Herre måste alla återvända.

VAD ANSER du om den som vill hindra

en [Guds] tjänare från att förrätta bön?

Följer han vägledningen

eller anbefaller han gudsfruktan?

Eller anser du att han [snarare] förnekar sanningen och vänder den ryggen?

Vet han inte att Gud ser [allt]

Nej! Om han inte upphör [med detta] skall Vi helt visst gripa honom i luggen -

luggen på hans lögnaktiga, syndiga [panna] -

och låt honom då kalla på de äldstes råd;

Vi skall kalla på helvetets änglavakt!

Nej [Profet]! Lyd honom inte, men fall ned i tillbedjan och sök komma [din Herre] nära!

SE, VI har uppenbarat denna [heliga Skrift] under Allmaktens Natt.

Och vad kan låta dig förstå vad Allmaktens Natt betyder

Allmaktens Natt är mera värd än tusen månader;

då stiger änglarnas härskaror och Anden ned med sin Herres tillstånd för [att utföra] alla [Hans] uppdrag.

Den [Natten andas] fred till dess dagen gryr!

DE SOM framhärdar i att förneka sanningen, antingen de är efterföljare av äldre tiders uppenbarelser eller sådana som sätter gudar vid Guds sida, utestängdes inte [från Guds nåd] förrän det klara vittnesbördet hade nått dem -

ett sändebud från Gud, som framförde rena, oförvanskade budskap

med sanna, klara och evigt giltiga påbud.

De som i äldre tid fick ta emot uppenbarelser söndrades [i tron] först sedan de nåtts av detta klara vittnesbörd.

Men inga andra påbud gavs dem än att dyrka Gud med ren och uppriktig tro liksom de som i gångna tider sökte sanningen, och att förrätta bönen och att hjälpa de behövande. Detta är den sanna, i människans natur nedlagda religionens klara och evigt giltiga [påbud].

På dem som [trots detta] framhärdar i att förneka sanningen, antingen de är efterföljare av äldre tiders uppenbarelser eller sådana som sätter gudar vid Guds sida, väntar helvetets eld, och där skall de förbli till evig tid; de är de uslaste av alla skapade varelser.

Men de som tror och lever ett rättskaffens liv, de är de bästa av alla skapade varelser.

Belöningen väntar hos deras Herre: Edens lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid. Gud är nöjd med dem och de är nöjda [där de njuter] Hans [gåvor]. Detta väntar dem som står i bävan inför sin Herre.

NÄR JORDEN skälver i sitt [sista] skalv

och jorden kastar upp sina bördor

och människan ropar: "Vad har hänt med den?"

Den Dagen skall [jorden] berätta vad den har bevittnat [av människornas handlingar];

det gör den på din Herres ingivelse.

Den Dagen skall människorna stiga fram i spridda skaror för att se sina handlingar.

Och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av gott skall se det,

och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av ont skall se det.

SE de frustande stridshästarna!

Se hur deras [hovar] slår upp gnistor

när de galopperar till anfall i den tidiga morgonen

[och] hur de river upp moln av damm

när de stormar fram i stridsvimlet!

MÄNNISKAN är sannerligen djupt otacksam mot sin Herre -

om detta vittnar hon själv -

och visar sin kärlek till rikedom i ivern [att samla mer].

Vet hon inte [att] då det som göms i gravarna strös omkring

och det som människorna har dolt i sina hjärtan uppenbaras;

den Dagen [skall det bli uppenbart att] deras Herre var väl underrättad om dem.

[EN DAG skall ni höra] det dundrande slaget!

Vad betyder det dundrande slaget

Vad kan låta dig förstå vad detta dundrande slag betyder

[Det skall dåna] en Dag då människorna myllrar och svärmar som mott och mal,

och då bergen [förvandlas] till högar av kardad ull.

Då skall den vars vågskål [med goda handlingar] väger tungt

gå till ett liv i lycksalighet,

men den vars vågskål väger lätt

skall se sig innesluten i en avgrund.

Och vad kan låta dig förstå vad denna [avgrund] betyder

En [famn av] het eld!

NI FINNER ert nöje i att överglänsa varandra i rikedom och världsliga framgångar

ända till dess ni står vid gravens rand.

Ack nej! En dag skall ni få veta [ert misstag]!

Ja, en dag skall ni få veta [ert misstag]!

Ack, om ni visste det [nu] med full visshet...!

Ja, ni skall få skåda helvetets eld!

Era egna ögons vittnesbörd skall då ge er visshet,

och den Dagen skall ni ställas till svars för [vad ni gjorde av] det goda som skänktes er [i livet]!

VID DEN flyende tiden!

Människan förbereder helt visst sin egen undergång,

utom de som tror och lever ett rättskaffens liv och råder varandra [att hålla fast vid] sanningen och råder varandra [att bära motgång med] tålamod.

ILLA SKALL det gå den som försöker finna fel hos [andra] och baktalar dem!

[Och] som samlar pengar på hög och [i stället för att göra gott] ägnar sig åt att räkna dem

i förhoppningen att hans rikedom skall ge honom evigt liv!

Nej [han misstar sig]! Han kommer att kastas i Hutamah!

Och vad kan låta dig förstå vad Hutamah betyder

[Det är] Guds eld,

som skall blossa upp och tränga in i [syndarnas] hjärtan;

och sluta sig omkring dem

i ändlösa kolonnader av eld!

HAR DU inte sett hur din Herre gick till väga mot Elefantens armé?

Han gjorde deras krigslist om intet,

när Han sände mot dem svärm efter svärm av fåglar

som lät [ett regn av] stenar hagla över dem - Hans förutbestämda straff! -

Och [där] lät Han dem [ligga utströdda] som de torra stråna på ett avmejat sädesfält.

SÅ ATT Quraysh kunde förbli enade och trygga,

enade och trygga vad gäller såväl deras vinter- som deras sommarfärder.

Därför skall de tillbe Herren till denna Helgedom,

som har gett dem föda när hungersnöden hotade och trygghet när fruktan hade fått makt över deras [sinnen].

VAD ANSER du om den [människa] som förnekar Domen?

Det är samme man som motar undan den faderlöse

och som inte uppmanar [någon] att ge dem som lider nöd att äta.

Det skall gå dem illa som ber

utan att deras hjärtan deltar i bönen,

de som vill ses [och berömmas]

men som vägrar [sin medmänniska] även den minsta hjälp!

VI HAR sannerligen gett dig det goda i överflöd!

Be därför till din Herre och förrätta [ditt] offer!

Det är den som är full av hat mot dig, som är utestängd [från Guds nåd].

SÄG: "Ni som förnekar sanningen!

Jag dyrkar inte vad ni dyrkar.

Inte heller dyrkar ni vad jag dyrkar.

Och jag kommer aldrig att dyrka vad ni dyrkar,

och ni kommer heller aldrig att dyrka vad jag dyrkar.

Ni har er tro - och jag har min tro!"

DÅ GUDS hjälp kommer med segern,

och du ser människorna i oräkneliga skaror flocka sig till Guds religion,

lova och prisa då din Herres namn och sök Hans förlåtelse! Han är alltid beredd att ta emot den [uppriktigt] ångerfulles ånger.

MÅTTE Abu Lahab förgås! Ja, måtte han [hel och hållen] förgås!

Vad hjälper honom [nu] hans rikedomar och allt vad han har förvärvat

Han skall brinna i en Eld som blossar högt,

och hans hustru, alltid på språng med illvilligt skvaller och förtal,

skall bära ett tvinnat rep om sin hals.

SÄG: "Han är Gud - En,

Gud, den Evige, den av skapelsen Oberoende, av vilken alla beror.

Han har inte avlat och inte blivit avlad,

och ingen finns som kan liknas vid Honom."

SÄG: "Jag söker skydd hos gryningens Herre,

mot det onda i det som Han har skapat,

mot det onda i nattens tätnande mörker,

mot det onda från dem som blåser på knutar,

och mot det onda i avunden från den som avundas."

SÄG: "Jag söker skydd hos människornas Herre,

människornas Konung,

människornas Gud,

mot det onda som den förrädiske frestaren

viskar i människornas hjärtan,

[viskar] genom [onda] osynliga väsen och [deras likar bland] människorna."